Sverige, Sverige älskade land
Living the dream....
Innan jag åkte till USA hade jag stora förväntingar. Jag har hört så mycket faktastiskt med att vara en utbytesstudent att jag bara ha velat komma iväg dem senaste 2 åren. Speciellt då min syster var iväg.
Fast på ett vis hade jag också föräntat mig att de skulle vara jobbigt och att de skulle finnas många saker jag ogillade.
Men efter ha bott här i 2 och en halv månad är jag redan så sjukt glad över alla saker jag hunnit göra. Saker som jag aldrig någonsin skulle fått möjlighet för hemma i lilla Sverige!
helt ärligt .. jag saknar inte Sverige. Visst finns de saker jag har saknat och kommer att sakna med Sverige som inte finns här. Men jag vet att jag kommer komma tillbaka till allt.
Detta år har hitintills inte alls varit jobbigt. Även om de har funnits saker som jag hade velat vara hemma för. Min farmors begravning, eller resan med revyn som min syrra tog platsen för. Visst saknar jag min familj men de är inte så jag tänker på de varje dag. De kan ta en vecka innan jag inser att ojda.. måste prata med mamma idag så hon blir glad. haha! sorry morsan. Pappa dock.. han saknar jag mycket mer. Visseligen är de nog för vi inte pratat så mycket alls och dels för att jag hade velat vara där med honom nu när farmor inte finns.
Hur eller hur livet här blir så mycket roligare för varje dag som går. Jag trodde jag var populär i skolan till en början, men de är nu som jag verkligen har börjat bli riktigt populär. And i love it ;) haha
Allt här blir bara mer och mer spännande och jag kan inte vänta tills jag får uppleva allt.
Dessa 10 månader som jag kommer bo här i USA vet jag kommer bli underbara. Dels för jag har en sån fin familj hemma i sverige som kommer sötta mig hela vägen. Och dels för min familj här i usa är uber coola dem med.
Jag vill bara tacka min Mamma och Pappa som gjort detta möjligt för mig.
Tacka Mormor och Morfar som verkligen söttat mitt år som utbytesstudent med en stor summa pengar
tacka min farmor där uppe för att utan henne hade jag aldrig varit så envis som jag är och så bestämd. Och tack för pengarna jag fick av dig, dom tog mig till Canada.
föresten pappa. Jag lyssnar på Kent varje dag hem från skolan, har redan skaffat en amerikans fan club åt dig!
Innan jag åkte till USA hade jag stora förväntingar. Jag har hört så mycket faktastiskt med att vara en utbytesstudent att jag bara ha velat komma iväg dem senaste 2 åren. Speciellt då min syster var iväg.
Fast på ett vis hade jag också föräntat mig att de skulle vara jobbigt och att de skulle finnas många saker jag ogillade.
Men efter ha bott här i 2 och en halv månad är jag redan så sjukt glad över alla saker jag hunnit göra. Saker som jag aldrig någonsin skulle fått möjlighet för hemma i lilla Sverige!
helt ärligt .. jag saknar inte Sverige. Visst finns de saker jag har saknat och kommer att sakna med Sverige som inte finns här. Men jag vet att jag kommer komma tillbaka till allt.
Detta år har hitintills inte alls varit jobbigt. Även om de har funnits saker som jag hade velat vara hemma för. Min farmors begravning, eller resan med revyn som min syrra tog platsen för. Visst saknar jag min familj men de är inte så jag tänker på de varje dag. De kan ta en vecka innan jag inser att ojda.. måste prata med mamma idag så hon blir glad. haha! sorry morsan. Pappa dock.. han saknar jag mycket mer. Visseligen är de nog för vi inte pratat så mycket alls och dels för att jag hade velat vara där med honom nu när farmor inte finns.
Hur eller hur livet här blir så mycket roligare för varje dag som går. Jag trodde jag var populär i skolan till en början, men de är nu som jag verkligen har börjat bli riktigt populär. And i love it ;) haha
Allt här blir bara mer och mer spännande och jag kan inte vänta tills jag får uppleva allt.
Dessa 10 månader som jag kommer bo här i USA vet jag kommer bli underbara. Dels för jag har en sån fin familj hemma i sverige som kommer sötta mig hela vägen. Och dels för min familj här i usa är uber coola dem med.
Jag vill bara tacka min Mamma och Pappa som gjort detta möjligt för mig.
Tacka Mormor och Morfar som verkligen söttat mitt år som utbytesstudent med en stor summa pengar
tacka min farmor där uppe för att utan henne hade jag aldrig varit så envis som jag är och så bestämd. Och tack för pengarna jag fick av dig, dom tog mig till Canada.
föresten pappa. Jag lyssnar på Kent varje dag hem från skolan, har redan skaffat en amerikans fan club åt dig!
Kommentarer
Trackback
