Anonyma frågor
Gillar din nya hårfärg, det ser jättefint ut! :D
Har lite frågor...
Hur nära är du och Susie? Är ni som systrar, menar jag?
Vilka umgås du med? Kan du inte berätta lite om dina vänner liksom :) Vad dom heter och lite om dom...
Har du det fortfarande bra hos din värdfamilj? :)
Har du tappat svenskan efter att ha pratat engelska så mycket?
Är EF bra som organisation??
Ha det bra! kram!
Susi och jag står väligt nära varandra vilket känns super duper :) Vi är precis som systrar och delar på allt. Pratar känslor och umgås helatiden.
Mina närmsta vänner heter: Dennis, Michael, Moises, Sandy, Susi, Nate, BJ, Chiara, Cami, Jendrik, Fredrik, ah osv.! Kan faktiskt försöka få några bilder på dem under kvällen så kan jag skriva ngra ord om dem :)
Jag har det fortfarande kanon bra hos min familj, de är helgoa och jag kommer alltid att älska dem. Dem har verkligen blivit min familj och vi har lovat varandra att hålla kontakten livet ut. Jag känner mig älskad av dem då dem tycker de är viktigt att påminna mig och susi hur mkt dem älskar oss! Mina grandparents är också en del i min amerikanska familj och jag älskar dem till tusen. Jag är otroligt glad och lycklig att dem har hostat mig och jag kunde nog aldrig fått det bättre.
Svenskan... hur vare med den.. emh jo.. Den SUGER! alltså när jag bloggar så försöker jag undvika att skriva vissa ord. För jag glömmer vad de heter! När jag ska förklara ngt på svenska i skype med mamma så är det vädligt svårt, ibland övergår jag till engelska ord för de är så mycket lättare!
EF är för övrigt världens bästa orginistation, Känner mig skit nöjd och jag har verkligen fått vad jag betalt för. Dem bryr sig och tar hand om dig hela vägen på din resa vilket jag tycker är skit bra.
Vill man byta familj så får man de med en gång om man inte skulle känna sig lycklig i sin familj.
Man märker att för dem handlar de faktiskt inte om pengar, de handlar om att vi som betalt får vad vi betalar för. Bra service! Så tummen upp till EF
ett långt svar
Vad är i stora drag de förändringar som du märkt på den amerikanska kulturen jämfört med den svenska? Vad kommer man bli mest chockad över liksom? :)
Tycker det är jätte intressant att läsa din blogg, du är jätte duktig!
Tack så jätte mycket Julia, känner mig väldigt smickrad över att du gillar min blogg!
Den största kultur skillnaden måste väl vara kyrkan. Här i USA så är det en väldigt viktig del av deras liv. Vilket jag som jag tidigare sagt, accepterar.
Jag kan dock bli arg och frustrerad över hur vissa kristna ser på saker här. Ibland känns amerikanare väligt insöade. Som jag ser det, så tycker många mänslor väligt likna. Jag skulle kalla de lite old style att se på saker. tex, många här är hemmafruar. Mannen jobbar och sökter inkomsten. Många är emot bögar, och dem flesta är helt emot abort.
I skolan lär man sig att inte ha sex alls är det bästa sättet att skydda sig. Och att kondomen är i princip värdelös för den inte skyddar så bra.
Jag har själv väldigt starka åsikter om saker och ting, men de flesta ungdommar här ser ut att bara göra som dem blivit tillsagda och inte egentligen någonsin fått haft sin egna åsikt. Man får tex aldrig umentera med sina föräldrar.
Jag tycker de är så fel att man lär sig allt detta om sex i USA. Att de bästa är att inte ha de, istället för att prata öppet om det. Som vi i Sverige. Dem har heller ingen ungdomsmottaging och de är princip omöjligt att få tag på några preventivmedel utan sina föräldrars påskrift.
Alla vet ju att folk inte kommer följa alla regler, de kommer alltid finnas de människor som vill bryta mot varenda grej de blir tillsagda. SÅ när de väl kommer till den där dagen då de ska ha sex, så har dem inga p.piller för då skulle ju deras föräldrar få reda på de, vilket skulle leda till att dem aldrig aldrig någonsin skulle få ses igen.
Och kondomen är ju inte att tänka på för dem , eftersom de är pinsamt att ens köpa en. Och någon ungdomsmottagning har dem ju aldrig fått ngra gratis exemplar på. Sen har dem ju lärt sig att de inte skyddar någonting.
Efter ett par månader sitter dom där, unga och gravida. Om dom då inte skulle känna sig redo för ett barn så kan dem inte göra abort, hela sammhället skulle skjuta bort dem. Då blir deras liv förstörda och andra människor sitter och klaga på att så många unga blir gravida.
Som jag ser det, så är dem väligt insöade och inte tar del i problemen. Vi lever i ett samhälle som inte funkar som de gammla goa gjorde. Man måste vara mer öppensinnad.
Jag har pratat om detta med mina amerikanska vänner, vissa hatar mig och tycker jag är helt fel ute. Men de flesta säger att jag har rätt, att ungdommarna har noll att säga till om. Många av mina vänner går i kyrkan tre gånger i veckan för att dem blir tvingade till sin religion. Om dem inte går, blir dem utslängda.
Bögar för del delen också, blir skrattade åt och hatade av många. Jag har pratat med många krista också hur dem ser på bögar och lesbiska par. Vad dem skulle gjort om deras son eller dotter blev kär i någon av samma kön. Jag fick svaret: Jag skulle leda dem in på rätt spår och försökt hjälpa dem in på rätt spår. Jag hade bett för dem och försökt få gud att hjälpa oss.
Ja.. så är det. Mina åsikter är helt annorlunda, och de har jag både fått bra cred för och dålig.
Tycker det är jätte intressant att läsa din blogg, du är jätte duktig!
Tack så jätte mycket Julia, känner mig väldigt smickrad över att du gillar min blogg!
Den största kultur skillnaden måste väl vara kyrkan. Här i USA så är det en väldigt viktig del av deras liv. Vilket jag som jag tidigare sagt, accepterar.
Jag kan dock bli arg och frustrerad över hur vissa kristna ser på saker här. Ibland känns amerikanare väligt insöade. Som jag ser det, så tycker många mänslor väligt likna. Jag skulle kalla de lite old style att se på saker. tex, många här är hemmafruar. Mannen jobbar och sökter inkomsten. Många är emot bögar, och dem flesta är helt emot abort.
I skolan lär man sig att inte ha sex alls är det bästa sättet att skydda sig. Och att kondomen är i princip värdelös för den inte skyddar så bra.
Jag har själv väldigt starka åsikter om saker och ting, men de flesta ungdommar här ser ut att bara göra som dem blivit tillsagda och inte egentligen någonsin fått haft sin egna åsikt. Man får tex aldrig umentera med sina föräldrar.
Jag tycker de är så fel att man lär sig allt detta om sex i USA. Att de bästa är att inte ha de, istället för att prata öppet om det. Som vi i Sverige. Dem har heller ingen ungdomsmottaging och de är princip omöjligt att få tag på några preventivmedel utan sina föräldrars påskrift.
Alla vet ju att folk inte kommer följa alla regler, de kommer alltid finnas de människor som vill bryta mot varenda grej de blir tillsagda. SÅ när de väl kommer till den där dagen då de ska ha sex, så har dem inga p.piller för då skulle ju deras föräldrar få reda på de, vilket skulle leda till att dem aldrig aldrig någonsin skulle få ses igen.
Och kondomen är ju inte att tänka på för dem , eftersom de är pinsamt att ens köpa en. Och någon ungdomsmottagning har dem ju aldrig fått ngra gratis exemplar på. Sen har dem ju lärt sig att de inte skyddar någonting.
Efter ett par månader sitter dom där, unga och gravida. Om dom då inte skulle känna sig redo för ett barn så kan dem inte göra abort, hela sammhället skulle skjuta bort dem. Då blir deras liv förstörda och andra människor sitter och klaga på att så många unga blir gravida.
Som jag ser det, så är dem väligt insöade och inte tar del i problemen. Vi lever i ett samhälle som inte funkar som de gammla goa gjorde. Man måste vara mer öppensinnad.
Jag har pratat om detta med mina amerikanska vänner, vissa hatar mig och tycker jag är helt fel ute. Men de flesta säger att jag har rätt, att ungdommarna har noll att säga till om. Många av mina vänner går i kyrkan tre gånger i veckan för att dem blir tvingade till sin religion. Om dem inte går, blir dem utslängda.
Bögar för del delen också, blir skrattade åt och hatade av många. Jag har pratat med många krista också hur dem ser på bögar och lesbiska par. Vad dem skulle gjort om deras son eller dotter blev kär i någon av samma kön. Jag fick svaret: Jag skulle leda dem in på rätt spår och försökt hjälpa dem in på rätt spår. Jag hade bett för dem och försökt få gud att hjälpa oss.
Ja.. så är det. Mina åsikter är helt annorlunda, och de har jag både fått bra cred för och dålig.
Fler frågor, va roligt!
Hej vet inte om du har svarat på denna fråga så jag gör ett försök att få svar ändå.. Hur gör om du längtar hem? Jag ska åka iväg som au pair fast till England (inte såå långt ifrån Sverige men ändå) har du några trevliga tips :) ? Ha det så bra Tua!
När jag längtar hem, vilket jag knappt aldrig gör. Förmodligen för jag har de så bra här. Men jag tror att de beror på att jag håller mig upptagen. Jag ser till att hitta på saker och umgås med min familj här borta.
Ibland vill jag ju dock bara prata med min familj i Sverige när jag känner att jag saknar dem lite. Då brukar jag faktiskt ringa, eftersom det inte påverkar mig till de sämre. Jag blir alltid glad och lugn igen efter att ha pratat med mina föräldrar. Jag vet att folk inte rekomenderar det, men de funkar för mig. De gäller nog bara att hitta något som passar en själv.
Se till att vara förberädd innan du åker, prata igenom allt med dina föräldrar om hemlängtan osv. Låt dig själv ha moments när du gråter innan du åker. När du släpper ut alla känslor som kommer och den där paniken " vad gör jag känslan" som på något sätt ändo är skön.
Jag tror att den viktigaste anledningen till att jag inte känt hemlängtan sådär mycket, eller ens lite är för jag låtit mig själv gå igenom alla tänkbara situtationer som jag kunde hamna i medans jag vart i USA. Jag grät och hade mina bergochdalbano känslor innan jag åke. På så sätt slapp jag dem helt när jag kom hit.
Föresten, ha inga förväntingar. Möt allt med ett leende på läpparna. Du kommer inte gilla alla förändrigar som du kommer behöva göra i ditt liv, och du kommer säkert tycka de är orättvist att din värdfamilj inte rättar sig lite efter dig. Eller låter dig göra saker som d gjorde hemma.
Men kom då ihåg att du åkte iväg för förändring, oavsätt om den är bra eller dålig.
Man lär sig faktiskt alltid något :)
Reply :)
Jag hade inte den blekaste fetaning om att du ens var från Kalmar...Fan vad världen är liten alltså :P Hur vet du vem jag är då? Du har sett mig nere i bageriet som alla andra antar jag? ;) Vi har julbutik med allt var det hör till i morgon förresten :)
Nu har jag ett par frågor till...på vilket sätt bestämde du först och främst vilken stat du ville åka till och sen vilken stad? Jag menar det finns ett par att välja mellan ;) Det jag personligen är mest sugen på nu är en utav EF's språkskolor i Miami för att mer lära mig amerikanska...den engelskan vi lär oss i den engelska-kursen som vi läser nu är ju brittisk engelska vilket jag inte tycker om alls lika mycket...Sen undrar jag också hur du finansierar din resa dit?:) är det genom att söka stipendier? ta lån? ha rika föräldrar? All hjälp jag kan få är jättevälkommen :)
Hoppas att du har det bra där borta på andra sidan Atlanten
Och återigen...jag blev helt jävla paff att vi först och främst var från samma stad men också att du gick på Jenny :P MY GOD!!
Daniel'
När man åker som utbytesstudent kan man antingen göra delstatsval eller bli placerad av slumpen. Jag valde slupen eftersom man behövde betala ett par tusen extra för delstatsval. Altså hade jag ingen som helst arning om vart jag skulle bli placerad.
Nu såhär i efterhand tror jag de är bättre att låta slumpen avgöra, dels för att de är enklare att få en bra familj, och dels för jag tror att vart man är hamnar så finns de en mening med det.
Jag sökte inget stipendie, min resa kostar/kommer att kosta 150.000 med fickpengar varje månad.
Jag är lyckligt lottad och mina föräldrar har betalat för hela resan. Dem är inte rika på någotvis, dem har kämpat och sparat pengar så mycket dem kan. Tog oss ungefär 1år att fåihop pengarna. Men då men ett bidrag från mormor och morfar. Betalningen är uppdelad, alltså ett par tusen i månaden innan man åker iväg. Så om man bokar i lång förväg så hinner man splitta upp betalningen en liten bit . Vi tog alltså inga lån.
resan är dyr men det är en livs investering. Jag kommer ha med mig efarenheterna i hela mitt liv. Mitt CV kommer se bättre ut och de kommer bli enklare för mig att söka jobb. Mina föräldrar såg detta som någoting viktigt i livet, att vara på egen hand och klara sig själv. Lära sig leva med saker man kanske inte är van vid. Ta del av en kultur som man kanske inte aldrig förstår sig på. :)
Haha men ja, världen är vädlig liten jag kommer tillochmed från Lindstad ;) gick på lindstadsskolan! haha.
Hur eller hur, tycker du ska prata med Calle, Engelskaläraren om på Jenny om du känner honom. han åkte som utbytesstudent till Michigan. Dock har jag för mig att han inte riktigt var nöjd med EF, men hör med honom så har du båda sidors synpunkter :)
Fråga ifrån kalmar
Hallå hallå :) jag heter Daniel och kom bara in på din blogg av en slump faktiskt...men jag tycker verkligen att den är rolig och läsa och att du verkligen gör ett bra jobb :) Nu har jan en fråga till dig också om det är okej?
Det är så att jag går ut gymnasiet nästa år och i första hand så funderar jag på att ta en språkurs i USA...min fråga bli då (eftersom att jag har läst mig till att du hade ngt med EF att göra iaf) om vilka erfarenheter du har om just företaget...vad de till bra hjälp? var priserna rimliga och framför allt...är det något som du tyckte var roligt :)?
Jätte tacksam för svar
Daniel Hultenius från Kalmar i Sverige
Hej hej Daniel. Kul att jag vet vem du är ;) vi går på samma skola. De kanske du visste men i varje fall.
EF är verkligen de bästa företaget. Jag har jätte bra erfarenheter från dem. De är världens största största företaget när de kommer till utbytesstudent år och liknanade. De bästa är att de startade i Sverige.
När man skickar in sin ansökan till deras program så får mab verkligen en jätte härlig mottagning av dem. Från och med att jag skickade in min ansökan så ringde de mig flera gånger innan jag åkte. För att se hur man mådde och om allt hemma gick som de skulle osv. Jag får flera mail från dem fortfarande. Dem skickar presenter som tex. en tröja och linkande grejer. Men de abolsut bästa är att dem vet vem du är när du ringer. Och allt om din situation. Tex säger dem.. Hej Tua hur mår du? Hade du en bra föreställning förra veckan? osv. Jag älskar EF och rekomderar dem väligt starkt även om de är ganska dyra så får man verkligen vad man betalar för.
Dreaming of a white christmas
drömmer du på engelska eller pratar alla fortfarande svenska i dina drömmar? :)
Jag drömmer oftast bara på Engelska. På Senaste tiden har jag drömt samma dröm, att mamma tror att mitt utbytesstudentår är över och skickar mig hem igen. När jag kommer hem försöker jag förklara på engelska att mitt år inte är över. Men mamma lyssnar inte. Jag börjar skolan i Sverige och mina vänner frågar varför jag är tillbaka. Folk pekar och viskar och ryktet börja gå att jag var för svag för att stanna ett helt år i USA..
känner mig som den största misslyckaren när jag vaknar upp. PÅ samma ställe varje gång.
Blir så rädd att de är sant ibland att jag måste kolla runt flera gånger i mitt rum för att se att de är mitt rum i här i USA.
Skönt nog att jag har ett helt halvår kvar. Dock önskar man att man kunde njuta av sina drömmar på engelska lite mera. !
saknar min Celie, min syster. Älskar henne. Har alltid sätt upp till henne ( fast säg ingeting till henne, jag gillar att låtsas som om jag är den smarta,framgångsrika i familjen.. hon behöver faktiskt se upp till mig ibland också)
Svar svar svar
Hur mycket pengar lägger dina värdföräldrar ner på dig :)? Eller hur mycket lägger du ner själv i månaden?:)
Mina värdföräldrar betalar maten, resten betalar jag själv. Tex, tandkräm, hygienartiklar osv. Ibland tar dom med min och susi till restaurang och sådant och då betalar dom alltid:) Men jag låter dem inte betala om jag tex, vill ha en glass elr något som dom inte brukar köpa från affären. Dem får inget betalt för att hosta mig och de är viktigt för oss utbytesstudenter att visa sin uppskattning gentlemot värdföräldrarna. Så jag brukar bjuda på saker, erbjuda mig att betala för maten ibland om vi bara går och shoppar något litet osv. :)
fråga!
ANNA: Hejsan! Skulle vara roligt om du kunde lägga upp ditt "personliga" brev som du skickade när du skulle bli ubytesstudent. Alltså brevet alla familjer får läsa. Ska själv skriva ett men tycker det är sååå svårt så skulle verkligen behöva lite inspiration/tips på vad man kan skriva och ta med :)
Hej Anna!
Va kul att du hör av dig, min värdfamilj och jag satt nyss och läste igenom mitt personliga brev. Kom ihåg att jag inte visste ett dugg vad jag skulle skriva.. men tillslut skrev jag bara de så personligt som möjligt.
Min värdfamilj sa att dem föll för mitt personliga brev, men också att de dem såg i min ansökan verkade stämma in med mina bilder. Så ett tips till alla om ni har något speciellt intresse så när ni laddar upp en bild i ert fotoalbum så försök få med en bild på när ni gör just de ni älskar mest. De gjorde jag, och dem sa att de va de första som fick dem att känna: wow, hon verkar vara en rolig tjej.
tyvärr är det vanligt att folk säger att dem har massa intressen fast dem inte har de, bara för destu mer man gör destu lättare är de att passa in hos en familj. Som en tjej här, hon sa att hon spelar trummor och hennes familj valde henne just för att pappan hade samma intressen . När hon kom hit visade det sig att hon inte alls spelar trummor.. sånt är ganska trist. Så för att familjen ska veta att du är seriös, ladda upp bilder när du tex. rider om du älskar hästar.. osv.
Men nu över till brevet sätt dig bara ner och skriv ner vad som än kommer dig på tanken. Jag tex, berättade hur oehört tacksam jag är över att min familj hostade mig ( eftersom familjen får detta efter dem hostar ngn )
jag berättade om de grejer jag såg fram emot att se, göra osv. Sen sa jag bara kort och enkelt att jag vet att detta kommer bli de bästa året i mitt liv och att jag är glad att dem kommer vara en stor del i mitt år som utbytesstudent, och att jag vet att vi kommer ha väligt roligt tillsammans, för jag är varken tyst eller blyg.
så försök bara vara så ärliga som möjligt, enkelt och kort är de bästa .. försök inte få till värsta bästa brevet för de kommer bara låta fejk!
Hej Anna!
Va kul att du hör av dig, min värdfamilj och jag satt nyss och läste igenom mitt personliga brev. Kom ihåg att jag inte visste ett dugg vad jag skulle skriva.. men tillslut skrev jag bara de så personligt som möjligt.
Min värdfamilj sa att dem föll för mitt personliga brev, men också att de dem såg i min ansökan verkade stämma in med mina bilder. Så ett tips till alla om ni har något speciellt intresse så när ni laddar upp en bild i ert fotoalbum så försök få med en bild på när ni gör just de ni älskar mest. De gjorde jag, och dem sa att de va de första som fick dem att känna: wow, hon verkar vara en rolig tjej.
tyvärr är det vanligt att folk säger att dem har massa intressen fast dem inte har de, bara för destu mer man gör destu lättare är de att passa in hos en familj. Som en tjej här, hon sa att hon spelar trummor och hennes familj valde henne just för att pappan hade samma intressen . När hon kom hit visade det sig att hon inte alls spelar trummor.. sånt är ganska trist. Så för att familjen ska veta att du är seriös, ladda upp bilder när du tex. rider om du älskar hästar.. osv.
Men nu över till brevet sätt dig bara ner och skriv ner vad som än kommer dig på tanken. Jag tex, berättade hur oehört tacksam jag är över att min familj hostade mig ( eftersom familjen får detta efter dem hostar ngn )
jag berättade om de grejer jag såg fram emot att se, göra osv. Sen sa jag bara kort och enkelt att jag vet att detta kommer bli de bästa året i mitt liv och att jag är glad att dem kommer vara en stor del i mitt år som utbytesstudent, och att jag vet att vi kommer ha väligt roligt tillsammans, för jag är varken tyst eller blyg.
så försök bara vara så ärliga som möjligt, enkelt och kort är de bästa .. försök inte få till värsta bästa brevet för de kommer bara låta fejk!
Aug. 23, 2011
hur är det i skolan? är det som i filmerna? :)
Ja skolan är verkligen precis som i filmerna. Min skola ser lite ut som på highschool musical filmerna. Folk som sjunger i cafeterian vid dom röda runda borden som alla sitter vid. Uppdelningen bland "coola" och töntar. Konstnärliga bilder på väggarna som folk med inriktning bild har målat. Vi har endast 3min pauser och trots detta så ser killarna till att dom populära tjejerna kommer till sina klasser. Alltså dom häntar och lämnar tjejerna vid sina klassrum. Skolsystemet är helt annorlunda och vår betyg ligger grundande i våra dagliga poäng. Dom dagliga poängen är lite som harrypotter systemetngefär. Man blir av med poäng eller man blir tilldelad.
mera mä
Vad jobbar dina värdföräldrar med?
Min värdmamma är hemma fru på heltid. Hon tar hand om barnen osv. Hon är en toppen mamma som alltid ställer upp för sina barn.
Min värdpappa är utbildad sjuksköterska men jobbar för tillfället inom millitären som flygplanselektrike. Han är också med i millitären som försvar och han kanske ska åka på träningsläger i 5månader till Texas för att öva inför att han ska till afganistan om ca 1år.
#
haha älskar denna frågan så tänkte svara på den!
Hur säger man Tua på amerikanska?
Alltså jag försöker verkligen lära mina vänner här i amerika att säga Tua så som de uttalas i Sverige. Men dem har väldigt svårt för att säga U som vi gör därför blir de O istället. De hela slutar alltid med att folk säger Toa fast jag lärt dem hundra gånger. Jag har såklart förklarat att Toa betyder Toilet på Svenska lixom.. Så dom kännde sig dumma och nu heter jag typ Twaaa or
" Sweden". Påtal om de så kallar min Teater lärare mig för "our Swedish girl" hon älskar verkligen mig haha. Seriöst jag ÄLSKAR min teater klass dem är helsköna.
föresten så har jag försök att ha fårgestund här på bloggen men ingen verkade vilja fråga något på beställning ^^, är ni intresserade av ett nytt försök eller inte ? För jag vet att de är jätte många bilvande utbytesstudenter som har väldigt onödiga frågor om USA. Vilket jag också hade såklart innan jag kom hit. Men kom ihåg att inga fårgor är dumma. Seriös fråga typ " Vad är Ben and Jerrys" om ni vill!
fler frågor , älskar!
Tänkte besvara fler frågor, de är alltid lika kul att få era frågor :)
det där med doggybag! hur fungerar det?? =)
/nyfiken
Jag tog förgivet när jag hörde från min syster att man kunde ta hem doggybag från restaurangen att detta inte var så vanligt men att de gick om man frågade efter de. Men oavsätt hur liten köttbit eller pommes du har kvar eller vad de nu än är du äter så frågar alltid personalen om man vill ha lådor att lägga maten i. Sedan får man själv lägga i maten i lådorna och så få man dem i en påse med sig hem. Enkelt och lätt. Lådorna ser föresten ut lite olika beroende på vart man går men de är papperskatonger.
kommer du och susi bra överens? går hon på samma skola som du?
Susi och jag går inte i samma skola eftersom jag går på en privatskola tyvärr. VI kommer jätte bra överens och jag är glad att ha henne som min värdsyster. Har alltid någon att prata med när ingen annan amerikan här förstår. Vi pratar om allt mellan himmel och jord och jag känner verkligen att jag kan öppna upp mig för Susi. Vi har fällt ett par tårar tillsammans och de har typ gått en vecka. Vi är tighta och jag är SÅÅ glad att ha en värdsyster. I början trodde jag inte att de va någon bra idé att dela en värdfamilj men någon annan student för att man inte får lika mycket uppmärksamhet. Men min syster övertygade mig om att de va skojj, och jag håller verkligen med om att de är ett stort plus hur olika man än är så har man ändo något gemensamt. Drömmen om att vara utbytesstudent, så med tiden hittar man bara fler och fler saker man har gemensamt. Eller saker som man velat uppleva. Man har alltid någon att dela att skojj allt nytt och roligt med.
Dessutom är våra värdföräldrar väldigt rättvisa med Susi och mig trots att jag egentligen inte var plannerad som deras utbytesstudent för detta år känner jag mig verkligen lika välkommen som Susi i familjen. Vilket såklart är skönt, ( säkert för mammsen och Daddy mä )
Svar
Hey there.
Har en fråga: varför har ni skoluniformer? Är det något speciellt med skolan att ni ska använda det?
Har Susi någon blogg?
Hejhej!
Det är inte vanligt att skolor här i USa fortfarade använder sig av skoluniform. Men när man går på privatskola så är det lite vanligare. Min skola är en privatskola därför har vi skoluniform :) De är väl inte direkt något speciellt med det förutom att de ser lite redgare ut på en skola som är en arts school. Alltså, dans, musik, kör, teater och bild. Skolan åker på tävlingar och har mycket shower då man behöver ha en skoluniform. Så jag tror de är mest praktiskt.
Tyvärr har min värdsyster Susi ingen blogg, kom ihåg hon är tysk ;)